Här följer ett grymt inlägg av Felicia Ohly, som gästbloggar ikväll. Om du vill gästblogga så hör av dig till oss på systerskaparna@gmail.com.
En kvinna i publiken går alltså till Melodifestivalen i helgen utan att raka sig under armarna. En kille som kollar framför tv:n noterar detta, och finner det dessutom så obeskrivligt äckligt att han vägrar låta det passera obemärkt – genast tar han kontroll över situationen: noterar klockslaget, gör en skärmdump på bilden på tjejen med håret, lägger upp den på facebook. Äckligt, deklarerar han och får medhåll från alltför många håll.
Hanna Fridén tillsammans med många andra räddar dagen. Bilden tas bort.
Men budskapen har gått fram. Det första är riktat till tjejen: ”Usch, skäms, gå och göm dig och kom inte fram förrän du har rakat dig under armarna.” Det andra budskapet är riktat till alla tjejer, och det är knivskarpt: ”Gå på högskolan du, och ut i arbetslivet om du vill – men nåde dig om du slutar raka dig under armarna. Då är du fritt byte lilla vän. Då tar vi dig.”
När den första armhålan i gruppen ”Ta håret tillbaka!” dök upp på facebook sprang två tankar igenom mitt huvud. Vilket mod, vilket praktiserande av systerskap att inte låta mellotjejen vara helt ensam. Samt: det här går inte ostraffat förbi. Det har det inte heller gjort. I takt med att fler har anslutit sig och laddad upp bilder på håriga armhålor har nättrollen flockats och hatet intensifierats:
”Äckligt!”
”Wow nu börjar vi närma oss definitionen av skabb, alltså att du har mage.”
”Fy fan va äckligt med armhålehår. Snusk!”
”Riktigt vidrigt och okvinnligt faktiskt”
Och så vidare. Många försöker debattera med dessa män (och enstaka kvinnor) genom att till exempel förklara att ”Det är naturligt med hår”. Det må vara hur det vill med den saken. För det är inte håret som sådant som upprör, det är inte huruvida det luktar eller om det är ljust eller mörkt eller tovigt eller friserat som får hatet att koka över – det är bristen på makt och kontroll. Kontrollen över vad som är okej för en kvinna att göra, hur hon får bete sig och framförallt hur hon ser ut har i ett svep tagits över av diverse brudar på facebook. Det framkallar hat. Det är omöjligt att ha det så. Detta måste tyglas, tjejerna måste stävjas på en gång.
Det värsta, mina systrar, är att det finns många kort att spela om man vill tysta oss. Rötterna går djupt hos tjejer, och många killar har fått mycket övning i hur man gör. Om en tjej väljer själv, säg åt henne att hon har fel. Om det inte funkar, säg att hon är korkad. Om hon står fast vid sitt val, säg att hon är rabiat. Om hon ändå inte backar, säg att hon är äcklig. Om det fortfarande inte funkar: höj rösten, luta dig framåt, skrik, slå sönder någonting och anspela på alla kvinnors kollektiva minne av våld och våldtäkt.
”du är faktiskt äcklig, tänk på nästa stackars fyllo som släpar hem dig. Han kommer äcklas och ångra att han bjöd dig på de där två fishermansshotsen som behövdes för att ’seal the deal ’ ”
Andra män skriver, säkerligen i all välvilja, att de minsann tycker det är snyggt med hår. De säger: Håriga tjejer – fem av fem toasts. Sssmokin’.
Ni behöver nog tänka ett varv till. Kanske läsa en bok. För den politiska dimensionen av detta handlar knappast om vara tilltalande med håriga armhålor – det handlar om att inte behöva finnas till för att tilltala någon annan. Makten över våra kroppar ska ligga hos oss. I våra ljust fjuniga händer eller grova snusluktande nävar.
Kanske är detta inte den viktigaste feministiska frågan just nu. Eller så är det just det det är, i alla fall ikväll. När tjejer vägrar inordna sig. När en hundratals år gammal bild av den sköna, vackra kvinnan får sig en törn av lite hår. När vi säger: mellotjejen, du kan vara vem som helst, men du är i vilket fall inte ensam.
Det enda som är mer provocerande än en ful kvinna, är en ful kvinna som inte bryr sig.
Felicia Ohly
systerskaparna 
13 03 2012 at 11:14
Tack för att det här blev skrivet. Jag behövde läsa det just nu.
13 03 2012 at 11:16
Jösses, är det ingen av er unga tjejer som märker att era (ofta unga manliga) motpoler använder lika svulstiga kraftfulla ord? En åldersmässigt senare variant av åldern då ”tjej-/kill-baciller” kan pågå i skolan.
Det var ett par decennier sedan jag var ‘tjej’ och uppenbarligen fick vi mer självförtroende och gjorde vi mer som vi ville på den tiden så det måste ha slagit slint bland för många i min generation då de i sin tur blev föräldrar. Samt skolan. Den har blivit generellt sämre med sina flummerier och brist på ordning.
Då man är ung känner man enormt mycket och det gäller att lära sig att hantera det med allt vad det innebär att bli vuxen. Vilka otroligt pubertala artiklar jag har funnit här inne ”Jag var en 15-åring som hade lärt mig av hela samhället att vara avundsjuk på andra tjejer och att söka bekräftelse hos killar.”
Samhället? Det är allmänt erkänt att flickor utan en bra fadersfigur har tendensen till att söka den bekräftelsen. En ensam stark mamma kan motverka. Avundsjuk är bara den som saknar självinsikt och inte känner egenvärde. Det är föräldrar som igen missat i föräldraskap och skola som inte kunnat kompensera. Liksom för de (förmodat) unga män som ni är så less på. Vet ni om att det finns unga tjejer därute som inte upplever era problem och inte heller rakar sig? För att ta ett exempel. Det som förvånar mig är att jag hittar så lite om förklaringar kring det, mer än möjligen att dessa problemfria inte vet om vilka problem de har de förstår ju inte att de är underordnade makten …. suck.
Och nej jag rakade mig inte som ung och gör det fortfarande inte någonstans.
13 03 2012 at 11:28
Sjukt bra inlägg! Har kollat mycket (läs: alldeles jävla för mycket, typ så mycket att mina hjärnceller har börjat fly fältet) i eventet Ta håret tillbaka. Är glad över hur många vettiga människor det finns som orkar lägga tid på att försöka tala med trollen, men samtidigt ledsen över hur i helvete det kan vara ok att säga de saker de säger där. Skrämmande.
13 03 2012 at 11:33
Så bäst, precis så 🙂
14 03 2012 at 12:29
Hejsan Felicia!
Jag kan börja med att säga att jag håller med dig att det är tragiskt att det finns så många människor som med glädje hånar en annan människa. Dina slutsatser är tänkvärda, men även om det inte är en konstig parallell att härleda näthatet till ett kontrollbehov så tycker jag inte att din slutsats att det handlar om männens hat över en bristande möjlighet till kontroll är hela förklaringen. Självklart är detta en del av problemet och lika självklart kan vi argumentera för att alla de kvinnor som kommenterat bilden i sina åsikter påverkas av en manlig maktstruktur. Trots allt anser jag dock att det vore att snedfördela problematiken om all skuld lades på mäns vilja eller behov av att kontrollera kvinnor, det är bara en del av problemet.
Om vi utgår från att svenska kvinnor i sitt val av åsikter påverkas av en manlig maktstruktur, betyder det att de kvinnor som uttalat sig kränkande i debatten är så påverkade att de i det här fallet inte kan eller har svårt att ha någon annan åsikt. Som jag ser det ligger inte problemet enbart i mäns åsikter och kontrollbehov utan i det här fallet handlar det till stor del om de kvinnor som uttalat sig, oavsett om de ska anses påverkade av män eller om de får anses uttala sig utan någon direkt påverkan. För faktum är att hatet kommer från både män och kvinnor. Att i en situation som denna tillföra mäns påverkan så stor betydelse att kvinnan inte får någon möjlighet att själv uttrycka en egenformulerad vilja, utan enbart utgå från att hon påverkas av mannen tycker jag är fördömande (även om det är korrekt att fördöma dessa människor både män och kvinnor, dock ej på detta sätt) och till viss del nedsättande mot kvinnor. Att därför uteslutande lägga skulden på män är olämpligt, det handlar snarare om ett behov av en attitydförändring hos både män och kvinnor angående utseende, ideal och individens bestämmanderätt. Självklart är det bra att argumentera för att vi ska stå upp för varandra och för systerhet, men i det här fallet vill jag påstå att systrarna var lika fördömande som männen.
I övrigt får jag tacka för ett välskrivet och intresseväckande inlägg.
Vänligen
Robin
14 03 2012 at 02:58
”det handlar om att inte behöva finnas till för att tilltala någon annan”. word.
14 03 2012 at 08:14
Strålande inlägg!
14 03 2012 at 11:27
Jag hörde en så tragisk sak en gång. En tjej jag känner hade fått exem i armhålorna och jag sa att men låt håret växa ut då. Hon tittade på mig och sa ” och vad tror du ”Kalle” skulle tycka om det?”
En kille som bryr sig mer om utseendet än välmåendet hos sin flickvän kan inte vara mycket att ha 😦
14 03 2012 at 01:43
:(( fyfan vad tragiskt.
14 03 2012 at 05:06
[…] samtidigt, fan vad fint att vi kan stötta varandra! mobilisering! internet! systerskap! […]
14 03 2012 at 05:22
[…] SysterSkaparna […]
14 03 2012 at 08:07
Bra och viktigt skrivet. Att raka sig eller ej bör vara ett val utifrån sitt eget inifrån. Frihet att välja hår eller hårlöst ska inte styras av tuktningsmaffia. Återtag makten över edra hår och kroppar!
15 03 2012 at 10:34
[…] tipsa om ett strålande blogginlägg av Felicia Ohly om varför detta med hår under armarna är så provocerande för killarna. Det enda som är mer […]
15 03 2012 at 05:35
Hej!
Först och främst: tack för alla fantastiskt smarta och välformulerade kommentarer, och till alla som tar sig tid att läsa detta gästbloggande. Att det kunde vara så här peppigt att skriva ett blogginlägg hade jag inte kunnat tänka mig.
Ang Robins kommentar: Jag känner inte igen mig i den beskrivning du återger av blogginlägget, så jag tänkte snabbt skriva ner hur jag tänker – kanske har du förstått mig helt rätt, och i sådana fall håller vi inte med varandra, eller så är följande en förklaring du kan instämma i. Oavsett vilket tror jag att om man ser till den stora bilden så hamnar vi på samma sida.
Jag tror inte att ”svenska kvinnor i sitt val av åsikter påverkas av en manlig maktstruktur”. Jag tror att vi alla, män som kvinnor, påverkas av att vi lever i en könsmaktsordning. Jag tror inte att männen som skriver dessa kommentarer är de som har kommit på denna maktordning – de upprätthåller den. Jag tycker alltså inte att ”hon påverkas av mannen” – jag tror att vi alla påverkas av en maktordning som är begränsande för alla kön, och förtryckande gentemot kvinnor.
Vi har alla lärt oss sedan barnsben att kvinnor ska vara sköna och vackra – och utmanandet av den här bilden av kvinnan är skrämmande, för både män och kvinnor. Men jag menar däremot att det finns ett betydligt starkare incitament för män att försöka tysta de kvinnor som utmanar den här bilden (det ska sägas att det också är betydligt fler män än kvinnor som hatar i gruppen på facebook) – och jag tror att det beror på att det i slutändan är mäns överordning som hotas.
Trevlig kväll!
/Felicia
16 03 2012 at 11:37
Tack för att du formulerade detta så bra och tydligt!
17 03 2012 at 12:20
[…] och jag har inte så mycket att tillägga. Är man intresserad kan man läsa om det till exempel här och här. Vad jag i stället fastnat lite vid, förutom ovanstående förstås, är ett vanligt […]
29 03 2012 at 02:09
[…] Jag började tänka idag på hår-debatten som körde igång för ett tag sedan. Jag tänkte inte skriva så mycket om just den debatten, för jag tycker att Felicia sammanfattade det på ett sånt utmärkt sätt här. […]