”Om man har pojkvän så är man lycklig”

För några dagar sen när jag skulle sova, så började jag tänka på en sak. Det var från min högstadietid, tror att det var i nian. Så jag lär väl ha vart 15 år eller nåt sånt. Jag började tänka på hur mycket jag ville ha min första riktiga pojkvän. Det var typ min högsta dröm vid den tiden. Hela samhället sa till mig att om jag hade pojkvän så skulle jag vara lycklig, så jag trodde på det. Jag och mina tjejkompisar lärde oss även att söka bekräftelse hos killarna, och vi lärde oss att en hand på rumpan betydde komplimang (mer om det kan ni läsa här). Vi lärde oss att pojkvän var lika med lycka.

Hursomhelst, så skaffade min bästa tjejkompis en pojkvän. Det var en av grabbarna i det gäng som vi brukade hänga med, och hon verkade vara väldigt kär i honom. Dom började hänga väldigt mycket bara dom två, och jag och min vän sågs mer sällan. Jag var väl lite avundsjuk på henne också- inte för att jag gillade just den killen, men bara av hela grejen att hon faktiskt hade pojkvän. Hon måste vara lycklig, tänkte jag. Jag minns så himla väl att hon en dag sa till mig att hon mådde dåligt. Jag kommer inte ihåg exakt vad hon sa eller vad jag sa tillbaka, men jag minns att jag tänkte typ att ”hon ska väl inte klaga, hon har ju i alla fall en pojkvän”. Jag avvisade henne och tog henne inte på allvar, i en tid då hon kanske behövde mig som mest.

Min andra bästis fick också sin första riktiga pojkvän ungefär samtidigt. Hon verkade också vara väldigt kär i honom och de verkade ha det bra tillsammans. Jag minns att hon berättade om första gången de skulle sova ihop. De hade myst en del i sängen, hånglat med varandra och börjat ta av sig kläderna. Tillslut hade hon bara trosorna på sig, och sen hade hon sagt stopp. Hon hade mens och hon ville inte ha sex, och hon hade sagt till honom någonting i stil med att ”jag har min tjejvecka”. Efter det så hade han fortsatt pilla på hennes trosor, och hon hade sagt samma mening igen. Efter det så hade han slutat, och de somnade. Jag kommer ihåg hur jag och min kompis satt och snackade dagen efter det här, och att vi tyckte att det var så konstigt att han inte hade fattat att hon hade mens. Hon ville inte säga ”mens” så hon hade sagt ”tjejvecka”, men skulle inte en kille förstå vad det betydde? Vi snackade inte om det mer efter det.

Jag var en 15-åring som hade lärt mig av hela samhället att vara avundsjuk på andra tjejer och att söka bekräftelse hos killar. Jag kom inte på tanken, att det kanske var killen som var orsaken till att den första tjejen mådde dåligt. Och jag resonerade inte heller så att den andra tjejen markerade sin gräns, och hennes kille klev över den. X antal år senare lever jag fortfarande i samma samhälle, som uppmanar till splittring hos tjejer istället för systerskap. När jag öppnar tidningen på morgonen så ser jag minst tio olika reklamer med tjejer som jag ska jämföra mig med. Och när jag loggar in på facebook på kvällen har någon länkat till en artikel om ”50 tips för att vara sexig för honom”.

Systerskapet satt  inte i benmärgen hos mig och mina två vänner, och det var inte vårt fel. Jag är förbannad på det samhälle som vänder tjejer emot varandra, och jag vill förändra det tillsammans med er. Med systerskapet blir vi tusen gånger starkare.

Annonser

One response to “”Om man har pojkvän så är man lycklig”

Känner du igen dig?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: